Så blev det ä n t e r l i g e n tid att plocka in advent! Vet inte vem som var mest peppad i familjen men det står mellan mig och Agnes. Vi har längtat och längtat. Och läskat varandra. “Tänk när vi får äta sirapslimpan till frukost. Vilken jullåt ska vi höra på allra först? Tänk doften av mandariner och hyacinter och granris. Å men sluta!” Vi har verkligen njutit av att längta och längtat fullt ut. Och så i lördags kom äntligen dagen då det var dags.

Kartongerna med de älskade gamla julsakerna bars in från pannrummet och Agnes bestämde att exakt då vi öppnade den första kartongen så skulle vi starta julmusiken. Jag valde min absoluta favorit – O helga natt med Sanna Nielsen. Den slår med sin kombinerade mjukhet, innerlighet och kraft varenda pompös gubbversion som finns av den låten. Och där på slutet då musiken tystnar och bara hennes starka klara röst finns, då reser sig vartenda hårstrå på kroppen och jag blir tårögd. Varje gång.

Barnen försvann upp till sina rum med sina egna julsaker och gjorde så fint. Vi ställde upp adventsstakar och hängde stjärnor. Bytte trasmattan i köket till den juliga. Ställde fram farmor och farfars träljusstake på spiselkransen och lade dit lummer och Ingrid Marie-äpplen. Ställde ut hyacinter och julstjärnor och bakade sirapslimpa och bråkade med pappersbonader som ville krulla sig efter att ha legat ihoprullade sedan förra julen. Jag älskar att plocka fram samma gamla saker år efter år. Leka runt med dem och se var det passar bäst, vilket brukar vara på samma ställe som varje år.

Men i år tror jag var första året jag lindade lingonris runt den rödmålade ljuskronan. Det blev riktigt fint tycker jag. Även om det blev lite slarvigt på slutet då jag stod och lindade frenetiskt med familjen väntandes vid middagsbordet. Bara. Lite. Till.

Agnes överraskade oss med adventskonfetti av rött silkespapper på bordet. Allmoge möter schlager liksom.

Katterna fick också adventsdukning förstås med en nyloppad julig bordstablett och namnskyltar med julsnören som Agnes fixade åt dem. De blev måttligt imponerade av vår insats men höll god min.