I morse stod väckarklockan på 05.05. Okristligt en lördag, jag vet. Men min man arrangerar ett backyard-lopp i helgen och barnen skulle vara där och hjälpa till så vi behövde upp i tid. Åt frukost tillsammans med tända ljus i mörkret och skjutsade sedan dit dem. Jag har ju fortfarande ont i ryggen så jag tänkte lägga mig och vila på direkten men så bröt septembersolen igenom molnen och morgondimman och det var som att hela världen förvandlades till guld. Var bara tvungen att hämta kameran och fota lite.
Efter en vecka av grått regnande och blåst kändes det mjuka soldiset som att njuta djupa klunkar näring efter att ha varit uttorkad för en höst- och skönhetsälskare som mig. Såklart gör bilderna inte rättvisa åt skönheten, det är något helt annat att stå mitt i det, se det på riktigt, höra ljuden, känna dofterna i näsan och svalkan mot huden. Du får använda inlevelseförmågan och föreställa dig.
Hade inte ryggen protesterat hade jag hämtat en filt och en kopp te och slagit mig ner här en stund. I stället landade jag i sängen igen med datorn och gjorde detta inlägg så jag kunde dela min morgonstund med dig.
Fint det också <3
