För några år sedan stod vi ute på gården hemma då grannen fick besök av en person som hade en liten träeka på båtvagn bakom bilen. Grannen hojtade till oss – Skull´ int´ ni haft en båt! Jo… Vi tittade på varandra kort – jomen det skulle vi väl?
Eftersom både vårt hus och vår stuga ligger vid havet så vore det ju himla fint med en liten båt för dagsutflykter och fiske. Priset 5000 kr inklusive både båtvagn och motor var ju riktigt bra. Men det var skicket och framför allt sötfaktorn som var omöjlig att stå emot. Väljer charmig träbåt över praktisk plastbåt alla dagar i veckan. Inte helt överraskande kanske.
Båten hade stått på sin båtvagn i en lada i många, många år då vi köpte den och var i väldigt fint skick. Efter en övervintring under en presenning hemma på gården så körde vi ut den till stugan och ställde in den i båthuset. Där har den stått sedan dess. Vattenskador, myrinvasioner och byggprojekt har inte lämnat tid eller ork för att sjösätta någon båt. Men nu är det äntligen dags att börja bekanta sig med den!
Jag spolade lös damm och smuts med vattenslangen och barnen skurade med såpa. Sedan drog vi ut den i vattnet och öste ur den. Vi lät den stå att svälla några timmar för att se hur gles den blivit av alla år på torra land. Konstigt och glädjande nog tog den inte in särskilt mycket vatten! Vi hann med ett par svängar under våra dagar i stugan och det var verkligen kolossalt mysigt.
Milton valde att ta kajaken och glida intill oss medan vi gjorde premiärtur med ekan. Vera, familjens vallkatt, beklagade sig över våra tilltag. ”Men herregud vad gör ni nu, det är ju vatten!??” Hon satt bekymrad kvar på bryggan och höll vakt hela tiden vi åkte runt och roade oss i viken.
Och visade tydligt sin ståndpunkt i båt-frågan då vi kommit i land.
ÄLSKAR ljudet av vattenkluck mot fören och rytmiska årtag. Nästan så jag tror vi skiter i att fixa motorn.
