10-årig bröllopsdag <3

Igår var det vår 10-åriga bröllopsdag. Det är så fint att de här årsdagarna hjälper en att tänka tillbaka och minnas. Den där dagen för tio år sedan då det var det fjärilsfladder i hela mig. Vi skulle strax kliva på färjan som skulle ta oss till den lilla ön Norrbyskär där vi skulle gifta oss i den gamla kyrksalen. Jag hade varit lite pirrig i flera veckor. Hade vi glömt något viktigt? Skulle det bli som vi tänkte oss? Skulle våra gäster trivas? Innan gästerna anlände med en senare färja fotades vi på olika platser runt ön. Jag tyckte vi var så fina och allt var så känslosamt så för en gångs skull var det riktigt roligt att bli fotograferad.

Sedan ”gömde” vi oss i det gamla skolhuset där kyrksalen fanns och såg genom ett fönster gästerna anlända. Alla vi tyckte om, så vackra och uppklädda och samlade för vår skull. Vilken känsla. När kyrkklockan började ringa försvann plötsligt all nervositet och pirr och jag blev helt lugn. Vi hade sett fram emot den här stunden så länge och nu ville vi bara gifta oss! Känslan att kliva in där i kyrksalen sida vid sida och se alla älskade ansikten vända mot oss. Obeskrivligt.

Allt gick så bra och var så fint. Festen var sjukt rolig. Den enda lilla blundern denna dag var att killen som vi anlitat för att ha hand om musiken, hade råkat glömma vår bröllopsvals på land. Vi fick snabbt välja en ny vals på måfå som inte gick i samma tempo som den vi övat på. Dessutom glömde vi stänga av discoljusen så vår vals var nog en mer lustig än vacker syn. Men det är ett av de minnen från vårt bröllop som ger oss mest leenden på läpparna. Sånt som hade känts som ett stort fel om något berättat det i förväg blev så väldigt oviktigt just i stunden och riktigt kul i efterhand.

Nu inför vår 10-årsdag har vi funderat på vad vi skulle hitta på tillsammans.

”Tio år – det är ändå rätt stort. Vi kanske borde åka iväg nånstans? Ta in på nåt fint hotell? Åtminstone äta middag på nån fancy restaurang?”

Men när vi satte oss ner och kände in vad vi verkligen mest av allt ville ha ut av denna dag så blev det så tydligt. Vi ville bara vara tillsammans. Ostört. Äta  något riktigt gott och njuta av varandras sällskap i en mysig miljö. Så vi lät barnen åka till farmor och farfar, åkte till en delikatessbutik och köpte hem riktigt god plockmat, dukade upp med bubbel i salen, tände en brasa och bara åt och pratade i timmar. Så oerhört värdefullt. Ibland (eller för det mesta, när jag tänker efter) är det enkla det allra bästa.

De innerliga samtal som får komma fram då utrymme ges. Tårar och skratt. Alla ord känns så futtiga om jag ska försöka berätta om vår kärlek. Vi är inte lika på en fläck. Vi är faktiskt varandras motsatser. Det har lett till en del konflikter och svårigheter att förstå varandra under några perioder i vårt liv tillsammans. Men vi ger varandra stort utrymme att vara oss själva. Vi respekterar varandras olikheter och behov. Vi stöttar varandra i allt och vi är fortfarande, efter snart 16 år tillsammans, nyfikna på och fascinerade av varandra. Jag tror det är just våra olikheter som gör att vår attraktion till varandra hela tiden växer sig större, starkare och djupare. Och det finns ingen jag litar mer på. Kombinationen magisk attraktion och oändlig trygghet – vilken ovärderlig gåva <3