I lördags var det dags att bära in adventslådorna från pannrummet, sätta på julmusik för första gången i år, ta en kopp glögg och fullständigt gå in i adventskänslan. Äntligen advent på riktigt! Äntligen fylla kannor och krus med ris, linda lingonris runt adventsstaken, hänga upp stjärnor i fönstren och njuta av det varma ljuset.
Innan vi satte igång hade vi förstås tagit en tur upp i skogen också, och tagit oss en liten adventsgran till köket i vanlig ordning. I år blev den lite vidare än tidigare år och eftersom stolen den brukar stå på har bytts ut mot en korgstol fick den ta plats på klaffbordet som vi använder som köksö. Pyntet är det vanliga dock – hjärtan, kransar och kottar i halm. Alltihop loppat, precis som den gröna lilla gjutjärnsfoten.
På dörren in till kammaren sitter som vanligt den fina adventskalendern som min mamma målade för så länge sedan att jag inte minns någon jul utan den. Varje advent hängde hon ett litet paket på den åt mig. Jag kommer ihåg att jag ägnade mången timme åt att sitta vid bordet i köket och försöka rita av den söta tomten.
Det blev himla bra med korgstolen här i hörnet. Det syns inte på bilden men under fönstret där mormors symaskin brukar stå har vi nu en gulmålad gammal byrå som vi fyndade på Marketplace för en hundring i somras och på andra sidan om den är min favoritplats i köket – min gungstol. Det var Agnes idé att ställa korgstolen här och hon är den som sitter där oftast. Senaste tiden har vi suttit på var sin sida och broderat på varsin julklapp. Så mysigt!
Nu är det adventsfint i varje vrå. Det enda som saknas är snö utanför fönstren!
