Jag broderade ett par små tavlor i december och gav bort i julklapp. En till min vän Karolina och så den här lilla filuren till Agnes. Jag har mest broderat efter mönster tidigare men åh så roligt det är att brodera fritt så som fingrarna och blicken vill! Bottentyget är klippt ur ett par totaltrasiga jeans som Agnes hade som liten. Ramen och allt broderigarn är loppat, utom det rostfärgade till nyponen som kommer ur asken med garner jag har kvar från min farmor. Blänkande silkesgarn – väldigt fint men hopplöst trasselvänligt. Några små nypon var alldeles lagom att brodera med det. Jag tycker det blev en fin effekt att just nyponen fick bli lite blankare än blad och gräs, som i verkligheten. Tyvärr syns det inte här på bilden.
Det var så kul att pyssla med dessa tavlor att att jag sedan fick abstinens. Den lindrade jag genom att brodera en liten bladranka på en loppad skjorta och brodera över ett hål på axeln på en tunika med en solros. Som du ser är jag verkligen en glad amatör som testar mig fram. Solrosen blev lite klumpig, det hade blivit finare med tunnare trådar på det här tunna tyget. Men målet är inte perfekta lagningar och broderier, utan att få skapa kravlöst och utvecklas. Nu vet jag till nästa gång!
När jag väl börjat lyfta i lagningshögen blev jag lite besatt. Lagade och lagade och kände mig så himla förnöjd både med att högen minskade, att kläderna kunde användas igen och med det meditativa att få sitta med trådar under fingrarna. När jag till sist nådde botten på högen och fann ett par stickade sockar min snälla mamma stickat till mig så var jag på väg att gå över med dem till henne för lagning som jag alltid brukar göra men bristen på nytt projekt hejdade mig. Nog måste jag väl kunna stoppa sockar själv!
Kollade lite tips på Pinterest och rotade fram stoppsvampen jag fyndat på loppis och satte igång. Lite svajigt resultat i början men sedan gick det allt bättre och det var mycket roligare än jag trodde. Nu fick jag också det stora nöjet att bläddra bland stoppgarnerna jag fick för länge sedan av min snälla granne. Jag tycker det är så fint med tydligt synliga lagningar så jag valde grönt garn istället för grått. Nu vet jag att jag fixar detta själv och det är en god känsla.
Kvar i laga-högen är mina högt älskade linnebyxor som jag bär i stort sett jämt. Så himmelens sköna. Har dem i tre olika färger som jag varvar mellan och nu börjar de vara utslitna just här över resåren. Vet verkligen inte hur jag ska göra detta. Har du tips så blir jag tacksam för råd. För hand! Lagningsivern till trots – symaskiner ger mig dödslängtan.
