Det är maj och nästan varje dag finns något nytt att fira. Att vitsippornas stjärnmatta strålar runt fötterna på vår gamla syren. Att björkarna fått späda musöron. Att de första små gullvivorna slagit ut. Att två igelkottar prasslar omkring i fjolårslöven under våra buskar om kvällarna. Och förstås den allra första lilla rabarberskörden.
I fredags kom min vän Karolina (Genuin Kontakt) på besök för ett par timmars surr om livet och företagandet. Något vi gjort i stort sett varje vecka sedan vi kom in i varandras liv för några år sedan. Så glad att vi har varandra! Denna fredag skördade jag vördnadsfullt årets första små rabarber, stekte mjuka i smör och muscovadosocker och nystött kardemumma och serverade med vaniljglass. Mums!
Tänker ofta att jag ska fota lite nån gång då Karolina är här men på nåt sätt försvinner alla de tankarna då vi börjar prata… Vi går in i vår bubbla, stänger världen utanför och där stannar vi tills det är dags att säga hejdå. Vi har inte umgåtts på något annat sätt, jag har knappt ens träffat hennes familj eller sett henne i något annat sammanhang än sittandes i min kökssoffa. Som Karolina, inte som mamma eller fru eller dotter eller vän till någon annan än mig.
Men i lördags fyllde hon jämnt och bjöd in oss till middag och för första gången fick jag möta henne i de andra rollerna också. Så fint och roligt! Härliga människor, fantastisk mat, många skratt och första varma kvällen så vi kunde sitta ute ända tills det var dags att åka hem. Så mycket att fira men mest min kära vän förstås <3
