Jag spenderar mer av min vakna tid i växthuset än i huset just nu, det har blivit mitt sommarkontor. Förutom att det är himla trevligt i allmänhet att vara här så behöver jag hålla ett öga på hönsen. De är nämligen otroligt sugna på att sprätta upp alla små sköra plantor ur våra land. Och jag har inte hjärta att hålla dem instängda i den lilla hönsgården hela dagarna. Efter en lång trist vinter är ju utevistelsen rena paradiset för dem nu. Så jag sitter i växthuset med min dator, och får naturliga rörelsepauser med jämna mellanrum då jag behöver slänga mig ut med en sopkvast och fösa sommar-euforiska hönor ur hästbajslasagnen.
För ett par år sedan köpte jag en maffig röd pelargon som jag har övervintrat och tagit sticklingar av. Fast jag har gett bort några av dem har jag nu en massa krukor med samma sort (som jag tyvärr inte minns namnet på, vet du?). Några har jag ställt ut i trädgården men de flesta har jag samlat här i växthuset. Tycker om att ha många blommor av samma sort samlade.
Härliga brinnande röda energihöjare passar fint på ett sommarkontor, och blir en skön kontrast till alla lugna naturfärger här inne. Sängen med sina klarblå bolster friskar upp i allt det varma. Det är så lyxigt att jag kan växla mellan att sitta vid bordet och halvligga i sängen och jobba. Och ta kaffepauserna uppkrupen i hängstolen.
När jag jobbade på kontor i stan hade jag höj- och sänkbart skrivbord och en dyr flashig kontorsstol med en massa smarta finesser men blev ändå stel i bröstryggen ibland. En skev korgstol eller gammal tältsäng räknas knappast som ergonomiskt fulländade arbetsplatser, ändå känner jag lustigt nog aldrig av ryggen längre.
Kanske kan korta men täta pauser för att hänga tvätt, vattna paprikaplantor och fösa höns med sopkvast göra nog så stor skillnad för hälsan som tekniskt komplicerade stolar?
