Vår nya brokvist. Äntligen!

Nu äntligen är vår nya brokvist och ingång så gott som klar! Varje gång jag kommer hem och går runt hörnet blir jag liksom stående och bara glor på den nya bron för jag är så glad för den och det känns så rätt. Försöker blunda lite med ena ögat bara så jag ska slippa se det gamla schabraket som måste vara kvar till våren. Då ska vi också komplettera den nya brokvisten med korta spjälor även upptill och såklart en hatt på stolpen.

Detta bygge har vi funderat på i många år. Det är inget lätt beslut att göra en så genomgripande förändring på ett gammalt hus. Efter noggrant övervägande har vi till sist kommit fram till att detta blir den allra bästa lösningen både ur praktisk och estetisk synvinkel.

Då vår gård byggdes 1888 fanns inte utbyggnaden som nu rymmer trapp till övervåningen, hall och toalett. Entrén var då placerad mitt på husets långsida i form av pardörrar. När trapphuset byggdes till, sannolikt kring 1930 valde mormor och morfar att sätta entrén i hörnet såsom vi nu gör. Innanför ytterdörren fanns då kallfarstu, trapp och ett skafferi under trappen. Vi har använt ett kolorerat foto på huset från början på 40-talet  som förlaga till bygget och försökt efterlikna originalet i mångt och mycket. Här nedan ett annat foto på huset som det såg ut med den gamla entrén. I förgrunden står min morfar Nils och hans älskade häst Laila.

I slutet på 40-talet då det var dags att skaffa toalett inomhus byggdes ett rymligt badrum innanför entrén och ingången flyttades därför till dagens plats, mitt fram på utbyggnaden. Kvar på insidan blev en smal T-formad korridor till hall och så har det sett ut de senaste 70 åren.

Vi har de senaste åren känt av en konstig instängd lukt i vår hall och då det var dags att renovera toaletten nere bilade vi ur hela golvet för att kunna titta under grunden. Tack och lov var det torrt och fint där under men det gamla spånet vi rev ur väggarna luktade väldigt starkt och instängt. Nu då det är borta känner vi inte av lukten längre, peppar, peppar. Den befintliga entrén hade stora renoveringsbehov och hade inte det estetiska uttryck vi ville ha till vårt hus. Alla dessa faktorer tillsammans gjorde att vi tänkte – nu eller aldrig. Ska vi någon gång bygga om till en mer praktisk hall och en entré som vi tycker passar fint till huset så är det nu vi ska göra det.

Så hela sommaren har vi lagt på att bygga denna brokvist. Väggarna har vi klätt med smal V-spont såsom det sannolikt var från början. På det gamla fotot har brokvisten täta räcken med faluröd panel i stället för spjälor. Vi övervägde det men kom till sist fram till att vi skulle bygga räcken med spjälor. Dessa har vi designat med inspiration ifrån ett annat gammalt hus här i byn som har sin vackra hörn-entré kvar.

Den gamla ytterdörren fanns tyvärr inte kvar, mamma har berättat att den flyttades till sommarstugan som min mormor och morfar byggde på en liten ö här utanför. Vi har sökt länge efter en liknande, både på begagnat-marknaden och bland nytillverkade men inte hittat någon passande. Till sist bestämde vi oss för att bygga en egen av en av husets gamla innerdörrar som fanns kvar ute i ladugården. Det ska bli spännande att se hur väl den hemmagjorda isolerings-lösningen fungerar i vinter!

Det fina dörrhandtaget i hamrat järn räddade Micke i sista sekunden från en dörr som skulle slängas på kommunens återvinningscentral. Himla roligt att kunna använda sig av något vi redan har i stället för att köpa nytt. Och mycket billigare. Och bättre för miljön inte minst! Dörren målades med linoljefärg från Ottossons i kulören Ardbeg Green. Jag är så nöjd med den, riktigt grön men inte skrikig, inte för kall, inte för varm, inte för ljus, inte för mörk. Bara behaglig. Till våren ska vi bygga blomlådor till räckena och måla i samma gröna färg. Precis som det hängde gröna blomlådor här på mormors tid <3