Äkta Hem
Hållbarhet Hem & Inredning Hemmet som kraftplats Personligt

Litet fynd kan ge stor glädje

Har du sett så söt nålask jag fyndat på loppis? Har aldrig sett en sån ask tidigare och har ingen aning om hur gammal den kan vara. Vet du? Hur som helst föll jag pladask direkt jag såg den och just nu får den hålla alla mina broderinålar. Det kändes förstås lite kluvet att ta dem ur det fina cigarr-röret som farmor förvarat dem i, men jag testar ett tag. Kanske denna ask ska få innehålla säkerhetsnålar i stället? Du förstår ju. Stora beslut!

Så praktisk, med små fack och allt <3 De små undertrådshållarna la jag dit bara för syns skull och för att de passade så bra. Att sy med maskin, det undviker jag i det längsta. Mormors gamla symaskin fyller annan viktig funktion som bord intill gungstolen i köket. Här bor just nu en massa pelargonsticklingar som strax får maka på sig och göra plats för årets sådder. Övrig tid på året är det mest böcker, tidningar och kaffekoppar här. Viktigt det också.

Hur fint?! Jag är så glad att det gamla hyllpapperet, instruktionsboken och lådan med tillbehör fått ligga kvar i lådan trots att maskinen inte använts på ett par generationer. Ordning och reda var det på min mormor har jag förstått. Tystlåten och snäll men lite sträng är andra ord jag fått höra. Undrar vad hon bar på insidan. Å vad jag skulle önska att jag hade hunnit träffa henne och morfar, de dog innan jag föddes. Men eftersom jag bor i deras hus så känns de ändå nära. Och då jag öppnar denna låda känns det som jag kommer mormor lite extra nära för en sekund. Jag tänker mig att hon skulle tycka om att allt ligger kvar här i lådan. Och att jag skaffat en nålask med fack där nålarna kan sorteras in snyggt och prydligt <3

2 Comments

  • Reply
    Alicia Sivert
    13 april 2020 at 17:34

    Åh Nina. En sån skatt med nålasken, och att du bor i dina morföräldrars hus hade jag alldeles missat. Vilken fin historia. Ligger här i sängen och smälter den (historien, inte sängen!) och vet knappt vad jag ska säga. Men måste säga att jag blir så varm inombords att katten flyttade sig lite närmare.

    • Reply
      Nina
      14 april 2020 at 15:47

      Ja, det här är min släktgård. Den byggdes av min morfars mor och hennes man 1888, mormor och morfar tog över kring 1930, mamma och pappa 1971 och sedan vi 2010. Jag är så otroligt tacksam att jag får leva här. Med så djupa rötter. Tack snälla snälla du för dina fina ord och hälsningar här hos mig. Du är en av väldigt få som kommenterar och jag blir så himmelens glad varje gång jag ser att du lämnat en hälsning! Kram på dig <3

    Leave a Reply

    Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

    Du kanske också skulle tycka om...