Jag är så himmelens förkyld (inte Covid som tur är) så orken att röja runt och adventsfixa ser inte ut som den brukar. I ärlighetens namn har jag inte ens varit särskilt sugen hittills heller. Men i måndags bar vi in jullådorna och tog fram några saker, och igår gick jag ut och tog en pyttegran och lite tallris. Det väckte längtan till liv.
Bron har fått granris runt räcket och en ljusslinga och nu fick jag lust att förlänga adventskänslan in i hallen. Inget överdåd alls, enkelt men fint. Den skira spetsgardinen fick komma ner på vintervila. Upp kom i stället en mörkgrön gardin som farmor har haft (de andra längderna hängde jag i växthuset i sommar om du minns?). I vanlig ordning orkade jag inte hålla på och söka gardinstång eller sy utan jag fäste upp den med häftstift. Enklast möjliga och jag tycker faktiskt att det är fint också.
En stadig adventsstake jag hittat på loppis fick plocka upp det gula från kistan under fönstret. Så fin och rejäl. De nytillverkade stakarna har hunnit gå sönder i omgångar medan den här bara fortsätter att lysa år efter år.
En halmkrans i tygband, den lilla granen i ett krus och tallris i en hink vid trappen. Också en liten grön trasmatta som Mickes farmor har vävt för länge sedan, som aldrig har använts tidigare. Det enda jag vill lägga till är snö på gården och åkern utanför fönstret och den ska visst falla i natt. Hurra!
