Kärn-is och al-ris

Ibland känner jag mig så lyckligt lottad att jag nästan vill gråta åt det. Både igår och idag har solen strålat från knallblå himmel. Vi packade ryggsäcken med varmchoklad och ostmackor, lastade in sparkarna i bilen och åkte till västra sidan av vår ö där isen fortfarande ligger riktigt tjock inomskärs. Det var som att sparka på en gigantisk spegel. Med dubbskorna på fick vi upp sån fart att det kändes som att flyga fram över isen.

När jag var liten och vi hade båt brukade vi ofta ta en tur runt ön som dagsutflykt men nu var det många år sedan jag fick se ön från det hållet. Det är intressant hur annorlunda perspektivet blir. Så roligt också att sparka ut till ett par av de småöar som ligger där utanför. På en liten ö låg en sommarstuga som måste vara från 1800-talet. Vi kunde inte låta bli att kika lite närmare. Timmerväggar, fönster med munblåst glas, vacker gammal murspis i köket och låga breda spegeldörrar mellan rummen. Helt fantastiskt vackert! Tänk att ha en egen liten ö med en sådan stuga på. Drömmigt.

Sedan tog vi fikarast vid en annan pytteliten ö. Det var alldeles vindstilla och vi satt där på sparkarna och blundade mot solen medan isen sjöng runt om oss, och kände att mycket bättre än så här går det bara inte att ha det. Det finns inget som balanserar mig så snabbt och skönt som att vara i naturen. Med allt som händer i världen och den starka kollektiva oron just nu känns det extra värdefullt att ha den vilsamma naturen nära.

Jag hittade så fint alris att plocka med ett knippe av. Älskar att ta in alris den här tiden på året. De små kottarna och hängena är så dekorativa tycker jag. Det blev ett rejält knippe som passade bra i stora kannan på skåpet i hallen.

Då vädret var lika fint idag gjorde vi en repris på gårdagen, det gäller att passa på den här sista tiden med is på vattnet. Tyvärr glömde jag att plocka mer alris, skulle vilja ha ett knippe i Reiki-/gästrummet också. Tror vi tar en tredje tur i morgon!