Du kanske har hört att fyra av fem som blir utmattade är kvinnor? Med tanke på att vi arbetar nästan en hel arbetsdag extra i veckan hemma, utan lön och ofta utan att det ens värderas, är det inte så att man spärrar upp ögonen och sätter kaffet i vrångstrupen av förvåning över den statistiken.
Vi är så många som kämpar för att räcka till. Kanske särskilt såna som du och jag som tycker att hemmet är viktigt. Vi gör allt vi kan men dräneras på energi och livsglädje för vi når aldrig fram. När det här sedan lyfts så får vi höra att det är vi som är problemet. Att vi är prestationsprinsessor som måste säga nej och sätta gränser. Vi måste lära oss att tagga ner och kunna slappna aaav i stöket. (Som att det på något magiskt sätt kommer att fixa sig självt?) Vi måste visst lära oss att prioritera. Att skippa allt det där ”oviktiga piffandet” = allt det kreativa som faktiskt är det ROLIGA med hem och inredning och som gör ett hem till ett hem istället för en byggnad.
När vi är trötta är det helt enkelt vårt eget fel för att vi är dumma nog att bry oss.
Det är så förbannat orättvist hur hårt du får kämpa! Att du om du lever med en man kommer att vara den som döms av omgivningen när något inte blir gjort. Att du är den som måste göra det osköna relationsarbetet att ta upp problemet hemma. Och att vi som kvinnor dessutom behöver driva jämställdhetsarbetet i samhället i stort, med försvinnande litet bidrag från de som faktiskt sitter på makten att förändra.
Och orkar du inte strida mer utan biter ihop och bär hela lasset, ja då döms du för det också. ”Var är din feministiska solidaritet?! Vill du verkligen cementera könsrollerna inför dina barn?!”
Dubbel-/trippel-/kvadrupelbestraffning.
Allt det här gör mig vansinnig och SOM jag önskar jag kunde säga att jag i Hemmet som Kraftplats presenterar den perfekta lösningen på eländet. Det kan jag såklart inte, men lättnaden som kommer när vi får mötas kring både det roliga och det utmanande i hemskapandet är påtaglig.
Vi får känna att vi är långt ifrån ensamma och att det vi älskar verkligen är ovärderligt. Blåsa mod i varandras vardag och hålla varma händer på varandras axlar. Inspirera varandra att ibland vända prio-listan upp och ner. Vi får låta delen av oss som vill ”göra rätt” vila en stund. Och kanske till och med gapskratta tillsammans åt det fullständigt absurda i alltihop.
Det ger tröst och hopp. För även om vi lever i följderna av tusentals års förtryck så lever vi nu och vi är länken till imorgon. Varje litet ja vi viskar tillbaka till vår längtan i vardagen läggs ihop och ändrar riktningen i våra liv. Vi kan skapa en rättvisare och vackrare värld, vi gör det redan. En kraftplats i taget.
Årets omgång av Hemmet som Kraftplats startar 2 oktober och anmälan öppnar på måndag (25/9). Känn in om det är din tur nu.
