Igår skulle vi haft mars månads Äkta Möte men för säkerhetens skull så ställde vi in. Tråkigt såklart, men det kändes som det bästa alternativet som allt ser ut nu. Förhoppningsvis är det varmt och ljust nog att hålla till ute nästa gång. Igår skulle vi bland annat ha gjort vårdekorationer och jag hade köpt in massor med pärlhyacinter. Kändes först lite surt att jag lagt en hel del pengar på det när inte mötet blev av. Men den känslan övergick sedan i lycka över insikten att jag nu knappt hade nåt annat val än att gå all-in med vårplanteringar i växthuset. Verkligen frossa i pärlhyacinter. Hur lyxigt?!
Som bonus strålade solen och värmde upp växthuset så det var jätteskönt där inne. Lyckan att den här tiden börjar nu! Då jag kan gå ut dit och jobba närhelst jag vill komma närmare naturen. Eller äta lunch ute även när det egentligen är för kallt. Eller pyssla, rodda runt med något och skräpa ner helt ohämmat. Eller hålla Äkta Möten (förhoppningsvis) utan värmefläktar och lampor. Finns inte ord för hur tacksam jag är för detta lilla hus. Just idag var det ärligt talat rätt skönt att komma ut och vila öronen från Doris mars-katts-vrål också. Vera passade också på att ta en paus.
Jag blev sådär inspirerad att jag egentligen inte hade tid att äta middag. Hafsade i mig som ett leksuget barn och sprang ut igen och fortsatte. Av bara farten tog jag ner de höst/vintriga gardinerna i söderfönstren och satte upp en enkel skruttig och skrövlig jutevävslängd. Passar fint så här till våren tycker jag. När den har hängt här ett tag slätar den säkert ut sig. Spika upp gardiner. Det är min melodi.
Stora porslinsskålen på bordet som sommartid brukar vara odlingskärl för timjan får nu inhysa en familj vita pärlhyacinter. Sött så det förslår, men balanseras upp av trassligt fjolårsgräs och den grova bordsskivan.
Fjolårsgräset fick också bli till ett par väldigt enkla och slarviga perfekt operfekta kransar till pardörrarna.
Sista gänget pärlhyacinter fick bo i en gammal emaljhink som jag tror ska få stå på bron i stället men just idag har det varit väldigt kallt och blåsigt så jag väntar lite med att flytta ut dem.
Det känns så skönt att ha fått lite ordning här ute. Idag har jag gått igenom mina sparade fröer och beställt lite (mycket) till så alldeles snart kommer jag att spendera ännu mer tid här. Damma av trädgårdsredskap och fylla vattenkannor. Tack, tack, tack för möjligheten att stoppa fingrarna i jorden. Känner du också att våren är extra efterlängtad i år? <3
2 svar
Det går som en ström av vällust i kroppen när jag läser och tittar på dina bilder. Sånt öga du har för detaljer, och så många vackra strukturer och stämningar som omgärdar ditt växthus. Jag känner verkligen att våren är extra efterlängtad efter denna evighetshöst. Gör som du och äter lunch ute, promenerar med katten i koppel trots blåst och hagelskurar. Dricker kaffe och läser i solen så länge jag kan. Har köpt så mycket penséer att jag skulle kunna öppna andrahandsförsäljning och det är banne mig LIVET att få skrubba jorden från nagelbanden. Så tacksam att jag får vara isolerad precis här.
Ja! Det ÄR livet! Håller så med dig. Å, penséer. Så fort alla mina pärlhyacinter blommat över ska jag också skaffa drivor av små söta penséer. Himmelsblå tänker jag mig. Ljuvligheten!