Sportlovet är till ända och vardagen tar vid. Igår var det så varmt när jag drack förmiddagskaffet ute på bron att jag nästan blev för varm fast jag bara hade t-shirt. Vårvintern är speciell på det sättet. Höga drivor med snö fortfarande men varmt och skönt i solen. Takdropp och fågelkvitter. Sitta på ullfilt på sparken mot husväggen. Skala apelsin med slutna ögon och öppen jacka. Man brukar säga att våren är sen och väldigt kort här i norr, men egentligen beror det väl på vad man räknar som vår? Kanske kan man säga att våren här uppe har ett långt förord. Ett som utförligt sammanfattar den del av årets tetralogi vi är på väg att bli klara med, och mjukt men lockande tar oss vidare till nästa del.
Gårdagens värme och sol sa mig att det nu var dags att väcka pelargonerna från vintervilan. De senaste somrarna tycker jag mina pelargoner har varit så taniga och eländiga, så jag har nu testat en annan sorts övervintring. Tidigare år har jag haft dem i garaget och knappt vattnat en enda gång under vintern. Varje vår har jag undrat om det verkligen kommer att bli något av dem
I år fick de inte lika drastisk vila. De har stått vid ett svalt och ljust fönster i pannrummet och så har de fått en skvätt vatten då och då. De har alltså aldrig helt vissnat ner utan haft levande toppar på varje stam. Det blev många fina skott då jag klippte ner dem igår och alla stammar var friskt gröna inuti. Blir spännande att se hur de ska må i år, hoppas de ändå fått tillräcklig vila för att orka hela sommaren. Två blommor hade hunnit slå ut också, det är förstås alldeles för tidigt så dem nöp jag av och satte i vas på handfatet. Lyx!
De enda pelargonerna som var fina ifjol var de två nya giganterna jag köpte som jag tyvärr inte vet namnet på. De hade riktigt mörkt gröna friska blad och eldigt tomatröda blommor. Hoppas de skotten ska rota sig och växa bra så jag får många av den sorten i år. Se så vacker!
Mina Mårbacka-pelargonerna har jag klippt ner lite mindre än tidigare år. Jag tycker ju egentligen om deras höga och charmigt gängliga växtsätt. Varför försöka tvinga dem att bli lägre och tätare när det verkar vara mot deras natur? Men de tenderar att må lite dåligt hos mig, med ämliga och gulnande blad. Ska ge dem ny jord till helgen och hoppas att de ska få vara mer friska och gröna i år.
Redan nu så får jag glädjas åt dem alla, trots att de är kapade och lite yrvakna. Nerklippta pelargoner och massor med sticklingar i vaser, kannor och små krukor – det är ett sant vårvintertecken. Och att pyssla om dem är en så fin ritual för att vårda och tacka det man har, och påminnas om det som snart ska komma. Här har jag skrivit mer om värdet av hemmets små men stora ritualer om du vill läsa.
Önskar du mer av mina tankar och texter så kan du skriva upp dig för mina inspirationsmejl som kommer cirka två gånger per månad, oftare vid speciella erbjudanden.
