Vårt växthus är inflyttningsklart!

Jag har ju berättat för er tidigare att vi håller på att bygga växthus och nu äntligen kan vi börja använda det på riktigt. Jag är normalt sett inte någon otålig människa men åååå vad jag har gått och längtat efter detta!

Redan när vi anlade vår köksträdgård år 2011 planerade vi in att det skulle stå ett växthus i bakkant och hela tiden har det liksom känts som att det saknats något här, som att en ”vägg” trillat bort. Ursäkta urusel bildkvalitet, den här bilden från 2011 är tagen i all hast med en gammal mobiltelefon.

Nu när växthuset står på plats känns köksträdgårdens form komplett med väggar runt om. Växthuset har också skapat en saknad vägg till gården i sin helhet. Då jag var liten stod ett vagnslider åt det här hållet men spåntaket gav vika och tyvärr fick lidret rivas på 80-talet. Det känns fint att få upp en liten byggnad här igen, även om det inte står på exakt samma plats eller ser likadant ut.

Det är ingen plätt-lätt sak att designa ett växthus som ska kännas naturligt och passa bra in på en 1800-talsgård på Norrlands landsbygd. De fanns ju i stort sett inte här på den tiden. De färdiga lösningar vi har tittat på känns antingen för moderna eller för pråliga för att höra hemma på vår gård. Jag ville att det skulle se mer ut som ett gårdshus eller en trädgårdsbod med extra många fönster. Många gårdar här i byn har uthuslängor på tomten byggda under första delen av 1900-talet och jag leker att vårt växthus är en sådan. Fönstren från 1930 hjälper till att sätta känslan.

Av samma anledning skippar vi fönster till taket utan vi söker efter samma sorts pannplåt som ligger på ladugården till växthuset. En annan anledning är att vi kan få rätt stora snömängder här uppe vissa vintrar och jag har ingen lust att behöva laga takfönster var och vartannat år. Tekniskt sett är det väl därför snarare ett orangeri vi har byggt men jag associerar det namnet till exotiska växter och citrusträd och det känns inte rätt här. Växthus får det bli 🙂

Medan vi inväntat tid och möjlighet att bygga detta växthus har vi hunnit samla på oss en hel del gamla fönster men de har antingen känts lite fel i formatet eller varit i riktigt dåligt skick och samtliga saknar karm. Men så skulle ett hus här i byn byta ut sina fönster från 1930 till nya och vi fick möjlighet att ta över dem med karm och allt. Vilken lycka! Jag tycker de är så vansinnigt fina med valsat glas och allt. De skulle behöva en hel del kärlek utvändigt men det får vi ta längre fram.

Pardörrarna är ett secondhand-fynd. Inte så mycket 1930-tal över dem utan snarare 1800-tal men jag ville verkligen ha pardörrar för det är så smidigt då man ska köra skottkärran ut och in. Och så tycker jag det är så fint.

Huset har en del målning kvar och så är det en del markarbete som ska göras. Jag tar det eftersom, när tid och ork finns. Från köksträdgården och fram till växthusdörrarna ska det gå en grusgång och på framsidan är det mysig eftermiddags-/kvällssol så där vill jag göra en eller ett par sittplatser med grus som underlag. Sittplatserna vill jag så småningom ska omgärdas av lummig grönska. Nästa år kanske jag utökar trädgårdsodlingen med två långa bäddar här. Eller kanske gammaldags rosor… Så många roliga val att göra! Baksidan vetter ner mot åkrarna och havsviken. Extra vackert just nu då både hundkex, smörblommor, blåklockor och rödklöver blommar. Lite lupiner har hittat hit också men dem ska jag hålla nogrannt i schack så de inte tar över hela showen.

Fönstren är väldigt slitna invändigt också men det stör mig inte alls, tvärtom. Jag tycker mycket om kontrasten mellan slitna ruffiga ytor och frisk grönska. I nästa inlägg ska jag berätta om och visa lite mer bilder från insidan.