Det har stått stilla här hemma så länge. Men igår väcktes plötsligt en stark längtan efter den där kitchiga, sommarstugiga högsommarkänslan jag önskar varje år den här tiden. Jag var ensam hemma så jag kunde verkligen ge mig hän i pysslandet. Bland det bästa jag vet!
Allt blått och vitt som känns så härligt i juni vill jag nu byta ut mot mera färg. Framför allt rött och grönt. Tänk jordgubbar och prickiga gummistövlar. Sommarsaft i 50-talsmuggar av hammarplast. Snörstumpar i rutiga förklädsfickor.
När de här högsommarrycken kommer vill jag alltid lyssna på gamla sprakiga klassiker från 40-talet eller äldre. Jag vill gunga omkring i köket till Peggy Lee och gnugga fläckar till Ulla Billqvist och högt sjunga med i Let´s call the whole thing off. Så det gjorde jag. Dessvärre ledde det till att Jazzgossen fastnade så den har jag haft som bakgrundsmusik i mitt huvud non stop i över ett dygn nu. I både sovande och vaket tillstånd…
Han är smal och smärt som vidjan. Han ler i mjugg, ler i mjugg, ler i mjugg. Han har skärp i lilla midjan, i pannan lugg, pannan lugg, pannan lugg.
Ja ja. Det var ändå värt det.
Detta somriga brickband är ett nytt Tradera-fynd men det som utlöste högsommarlängtan den här gången var ett annat riktigt fint fynd från loppis. Finaste på länge! Nämligen den här jättestora emaljkastrullen i absolut toppskick. Högblank och kritvit på insidan. Nu älskling kan du koka ännu mera palt och saft! Den diskades noggrant och åkte sedan rakt upp på översta hyllan att trona och blänka.
Det fina är att när jag ser fram emot att plocka fram något jag gläder mig åt så vill jag ju gärna att det ska vara rent och fint inför det högtidliga tillfället. Så av bara farten skurade jag hyllorna med såpa och diskade upp alla prylar som stått där. Dammsugade spiskåpan och allt som stod på. Skurade också den murade ytan bakom och runt spisen med kökssvamp och diskborste vilket var väldigt välbehövligt men inte hade blivit av ändå på ett bra tag om det inte vore för den röda kastrullen.
På samma sätt kan jag jobba åt andra hållet – när behovet att städa finns men inte lusten. Då kan jag rota runt i gömmorna efter något älskat som jag inte haft framme på länge, eller gå ut och plocka något fint i naturen. Sedan läskar jag mig själv med att jag får ställa fram det när jag har städat. Går mycket lättare då!
Bytte ut lite annat på hyllor och krokar, bytte ut trasmattorna, plockade in en bukett rölleka att hänga på tork invid smörblommorna över köksön och plockade en rejäl bukett smultronschersmin att ha i Höganäs-kruset.
Vera tyckte väl att jag kunde lagt mödan och uppmärksamheten på henne i stället för köket. Men för att få vara i närheten la hon sig att sova i sin låda under det gamla bordet. Då Milton kom hem från sommarjobbet vaknade hon till. Hon verkade inte alls särskilt imponerad av min städinsats. Eller så var hon också less på Jazzgossen.
Nu är matlagningshörnan städad och högsommarglad. Näst på tur är diskhörnan med tallrikshyllan och handdukshållaren. Kanske ikväll. Om inte annat så för att byta ut Jazzgossen mot Chattanooga Choo Choo.
