Visste du att det går fint och enkelt att övervintra och föröka mynta? Förra sommaren gjorde Micke världens godaste saft på krusbär och mynta. Jag tror faktiskt det är den godaste hemkokta saft jag vet och jag är så glad att vi har nåt vettigt att göra av våra krusbär. Därför vill vi ha massor med mynta i köksträdgården i år.
Mynta sprider sig som rykten på Flashback så det är en god idé att odla den i kärl istället för direkt i landet där de kan konkurrera ut vilken gröda som helst. Förra året var det den stora gamla spruckna porslinsskålen från mormor som fick agera kärl. Vi planterade en vanlig liten myntakruka från mataffären däri, nöp av kvistarna två bladpar upp och lät den sprida ut sig i krukan, här var den ganska nyplanterad:
Innan frosten tog jag in och ställde den ljust och ganska svalt i vårt pannrum. Under vintern har jag gett den nån liten vattenskvätt då och då. Den har sett väldigt trött ut men inte vissnat ner helt. När ljuset började återvända fick den vatten lite mer regelbundet och för några veckor sedan såg den ut såhär.
Jag drog upp plantan ur skålen och delade upp rotklumpen i ett gäng mindre bitar och satte i små krukor med ny jord. De fick stå kvar i pannrumsfönstret ett par veckor och rota sig, sedan flyttade jag ut dem till växthuset som då blivit varmt nog. De nya plantorna har jag nypt av topparna på och satt i en kopp med vatten, de rotar sig snabbt och sedan är det bara att sätta även dem i krukor. (Så kan man förresten enkelt föröka basilika också.)
Nu växer de som ogräs och snart ska de få planteras ihop i en stor zinkbalja eller korg och placeras ut i köksträdgården. Mycket saft ska det bli. Och mynta-te med honung förstås. Tänk så mycket det går att få ut av en enda liten Ica-kruka med mynta!
Återkommer med slutresultatet, och receptet på saften, när vi står i ljuva skördetiden <3
