I sommar ska vi äntligen börja laga vår illa medfarna ladugård. Det första steget i det arbetet har vi jobbat med på helgerna den sista tiden – att gå igenom fem generationers saker som fyllt rummen till bredden. Allt från timmerdoningar till plastkrukor till brädor, gamla fönster, sportattiraljer, kastruller och möbler. Jag har rotat runt i den här ladugården hela mitt liv men det finns vrår här inne som är outforskade av mig, det har helt enkelt varit för fullt för att komma åt. Allt täckt av ett lager spindelnät, damm och isoleringsspån.
För de flesta låter nog det här som en mardröm att behöva gå igenom. För mig är det en spännande lustfylld skattjakt. Jag sorterar vördnadsfullt varenda liten rostig spik. Fingrar förundrad på små och stora lantbruksmackapärer vars användningsområde är ett mysterium för mig. Jag lös till och med upp i ett leende då vi under en stor skiva på golvet i gamla hästspiltan upptäckte att det inte var mockat ur efter morfars häst Laila som stod där för 70 år sedan, haha.
Det är i stort sett bara det alldeles oanvändbara som rensas ut. Resten dammar jag av, sorterar och ställer i ordning. Vi har haft SÅ mycket användning och glädje av en massa av sakerna de tidigare generationerna bevarat. Originaldetaljer till huset, byggmaterial i mängder men också kreativa-/inredningsprojekt som hyllan jag berättade om ett par inlägg bak. Eller när jag inredde köksträdgården. Jag tackar min lyckliga stjärna för att de inte bara har kastat utan tänkt ”Kan vara bra att ha!” och ställt ut hit så länge.
”Bra-att-ha-saker” brukar sägas med hånfull ton i rensningssammanhang men i mina öron klingar de ödmjukt ansvarstagande och omtanke på många sätt. Det håller jag just nu på att brodera ut med ord i boken jag skriver om rensning/bevarande.
Har du nån gång haft glädje av egna eller andras bevarade bra-att-ha-saker? Det vore roligt att höra, om du vill berätta i en kommentar här under. Så hjälps vi åt att komma ihåg att det vi idag ser som onödigt sparade bra-att-ha-saker, kan någon i framtiden använda, eller ”bara” förundrat få gåshud över.
6 svar
Jeg ELSKER den slags. Det er så spændende.
Jeg bliver aldrig træt af at se på dine billeder af det som nogen har gemt.
Jeg elsker også loppis – i Sverige. Der har jeg fundet så mange fine sager.
Noget af det bedste er at finde et gammelt syskrin. (sy-æske). Der finder man mange små ting, som nogen har gemt og sparet hele livet. Det er som, det fortæller en livshistorie.
Jeg er meget inspireret af dit virke.
Hilsen danske Kirsten, som er flyttet til en ø, Samsø, for snart 2 år siden og elsker roen, fællesskabet og nærværet man finder her.
Hej Kirsten, och tusen tack för dina varma ord!
Jag håller med – saker som hänger ihop med kvinnors hantverk, som syskrin till exempel med söta trådrullar, broderimönster och fina knappar, är något jag älskar att fynda på loppis. Allra gladast är jag över mormors gamla symaskin i köket, samma rum som hon en gång använde den i, och att hennes saker finns kvar i lådorna. Här är ett inlägg om det ifall du vill kika: https://aktahem.se/litet-fynd-kan-ge-stor-gladje/
Stor kram och fin helg på dig <3
Vi köpte ett gammalt torp där allt var sparat sedan alltid. Nu har vi till 80% (minst) inrett vårt hem med de sakerna dom bara ”lämnade”. Sådan otrolig lyx att ha en egen ”loppis” i lagårn att fynda i.
ÅH, ja! Vilken otrolig lyx och ynnest det är. Förutom det fina i att sakerna blir gratis och utan klimatpåverkan så får man den stora spänningen och glädjen att gå på skattjakt. En helt annan känsla än att inreda genom att klicka hem saker liksom. Och inte minst så gör det något alldeles särskilt med stämningen och djupet i ett hem, att sakerna där har fått höra till över tid <3
Vilka skatter! Det var något jag saknade när vi köpte vårt hus, ett fd ålderdomshem. Det fanns ingenting kvar mer än nåt litet bord. Men det hade varit privatbostad innan oss och så fanns inga uthus.
Förstår det, det är ju inte så vanligt idag att det finns en ladugård, uthus eller kallvinda med platsens gamla saker kvar i. Men spännande att du vet att det varit ett ålderdomshem en gång. Kanske du kan få tag i gamla bilder, ritningar eller andra dokument att rama in eller sätta i ett album och hedra husets historia med?